Det finns många tankvärda yogiska filosofiska texter. Långa och många är de. Men vid närmare eftertanke så är det inte så svårt det där med yogisk filosofi. Enkla ordstäv, citat och små verser är lätta att ta till sig. Det svåra är inte att läsa och förstå. Det svåra är att leva därefter.
Mahatma Gandhi sade en gång:
”Var själv den förändring du vill se i världen”.
Det är så lätt att tänka att andra gör en illa och själv ge igen. Det är så svårt att vara den förändring som du vill se, själv. Att inte skada fast man själv blivit skadad. Det är så lätt att gnälla på ohyfsade människor i tunnelbanan, istället för att öppna dörren åt den som slängt den i ansiktet på en. Det är svårt att höra trots att man lyssnar för det låter så ofta så mycket. Det du vill veta kanske inte hörs om du inte stannar upp.
”Ty det är i stillheten inom dig som själen viskar”.
Yogan har fyra grundprinciper som om man följer dem sägs ge mer sinnesro och mer frid:
”Var vänlig mot de lyckliga, ha medkänsla mot de olyckliga, ge uppmuntran till de goda, känn likgiltighet mot de mindre goda”.
Begreppet Guru har ofta fått religiösa och fanatiska färger. Här kommer ett talesätt som beskriver vad ordet Guru är inom den yogiska traditionen:
”Jag är medveten och vaken och böjer mig ödmjukt inför livet och alla dess skiftningar. Jag inser att varje person och varje situation jag möter är min Guru. Jag ser att alla är här för att lära mig något. Min Guru är varje människa och varje situation jag möter som leder mig från mörker till ljus, från omedvetenhet till insikt…”
Susann Gunnarsson 