Den tredje ekern i hjulet handlar om att tänka på vad man säger.
Det handlar om att inte svärta ner sin egen inre trädgård med att till exempel ljuga. Det handlar om att tänka på intentionen med det man säger och att skapa något gott när man talar. Att inte skvallra, prata skit om andra och att vara snäll helt enkelt.
Den andra ekern i hjulet handlar om att det vi gör i livet får konsekvenser. Och att vi har all makt i världen att välja våra handlingar, välja hur vi agerar och hur vi möter vår omvärld och våra medmänniskor. Vi tränar på att så för att skörda det vi vill ha av tillvaron. Det handlar om tron på att vi själva har kraften att välja det snälla och goda i livet och välja bort det som skadar. Det handlar om att vi har kraften att styra våra känslor och träna på att alltid välja att odla medkänsla och omtanke.
Att alltid gödsla, förädla och förkovra vår kapacitet att alltid vända sig mot det goda och det ljusa.
Det handlar om att ha rätt avsikt, rätt sinnelag, rätt tankar och ta rätt beslut. Med rätt menas att vända sig mot det som får medkänska och kärlek att växa. Att vara snäll, helt enkelt, gör oss glada och det smittar av sig och ger oss alla ett bättre liv.
När man börjar fundera lite över vad Buddhan menade så landar man ofrånkomligen i ”Den åttafaldiga vägen”, hjulet med åtta ekrar som var och en symboliserar ett förhållningssätt som leder till inre lugn trots att livet förändras.
Den första ekern i hjulet står för ett förhållingssätt som påverkar ens sätt att se på saker och ting i livet. Det kan handla om att förstå hur livet fungerar, utan filter och reklam. Att se livet som det är utan omskrivningar och tillrättalägganden. Om att se att allt liv är en ständigt föränderlig process och att livet inte är statiskt utan en rörelse. Ett verb och inte ett substantiv. Det handlar om att fundera över det här med ”jaget, egot”, vad det är och varifrån det kommer. Det handlar om att träna på att iaktta och observera och inte ständigt gå in i rekationsfasen så fort något händer runt omkring i ens tillvaro. Om att acceptera att livet inte alltid är så kul och att smärta, sorg och saknad är ingredienser som är fullständigt naturliga i livet.