Vägen

De 4 goda mentala tillstånden

De kallas också de goda mentala tillstånden. Det är precis vad som står, dvs tillstånd. De går att förädla. I meditationen kan man förkovra och varje gång man, läs jag, gör det blir jag allt gladare, lyckligare, friare och med tillfreds och balanserad. Inga biverkningar, inga kemiska substanser, inga dyra mediciner. Det finns ett namn för denna form av meditation inom den traditionen som jag lär mig mer om, ”skogsmunktraditionen”, som den numera har kommit att kallas genom en känd före detta munk som nu blivit Sveriges bästa talare, på gamla dagar. Av en händelse insåg jag att jag ramlat in i samma tradition när jag läste om honom första gången. Han beskrev på svenska vad jag sedan flera år hör och läst om på engelska, och på det alldeles ursprungliga språket Pali. Det språk som Buddhans läror nedtecknades på för 2500 år sedan.

Just den här tekniken, en av många, kallas Samatha. Det är övningar i att förädla de goda och mycket hälsosamma mentala tillstånden:

Metta – Kärleksfull vänliget

Karuna – Medkänsla och empati

Mudita – Deltagande glädje, medglädje

Upekkha – Sinnesjämvikt, jämnmod

Det här är sinnesstämningar som vi alla har förmågan att vara i. Mer eller minde. Ju mer stress och obalans vi är i i livet desto svårare är det att komma i kontakt med de här mentala och känslomässiga rummen inom oss. Det är det som är det fina i kråksången. Det går att träna på, det går att komma närmare och det går att förädla förmågan att expandera inom ens tanke och känslovärld. Och ju mer man/jag gör det desto lyckligare blir jag.

Medglädje

Mudita

Det finns mycket elände i världen. Visst är det enkelt att bli sur och bitter och undra vad som var meningen med allt trist och galet och sjukt. Då är det så mycket bättre att träna på att se allt som ger glädje och som får ansiktet att spricka i leenden. För det går att träna på att bli gladare och i slutändan lyckligare över det liv man fått. Även om det inte var och är så roligt alla gånger. Glädjekänslor är som ringar på vattnet. Om man kastar en sten på vattenytan så blir det ringar långt utanför själva stället stenen träffat på ytan. Jag tränar varje dag på att slänga stenar i vattnet. Det betyder att jag tar varje tillfälle jag kan över att känna medglädje över det som händer mina vänner och de jag känner och de jag inte känner men som jag ramlar på i vardagen. Om jag är lite nedstämd och glädjen inte ligger så nära huden så ler jag med hela mitt ansikte när jag hör något fint som hänt min vän eller granne. Och vips så pirrar det av glädje i kroppen. Medglädjen över det fina som hänt min granne och som i mitt leende visat sig utåt sprider sig som en lägerelds värme en kväll i goda vänners lag i hela min kropp.

Glädjen växer när den delas. Glädjen över andra människors lycka ger oss alla mer glädje. Värmen i kroppen skapar band och gemenskap.

Lycka!

Den åttonde ekern i hjulet

Stilla betraktelse

Det åttonde hjulet handlar om att utveckla balans i sitt inre, att man övervunnit egots begränsningar som till exempel känslor av hat, egoism/svartsjuka, likgiltighet och okunnighet.

Meditationens mål är att förstå de fyra ädla sanningarna. Det går att skilja på två olika sorters meditation (bhavana som betyder mental utveckling).

Djup-/stillhetsmeditation (Samatha):

Innebär att utveckla stillhet, lung och harmoni. Med hjälp att detta kan man uppnå visdom och insikt som det så fint heter.

Insiktsmeditaton (Vipassana):

Här utvecklar vi vår förmåga att se saker som de är vilket leder till att minska vår känsla av otillfredställelse.

I djupmeditationen tränas vår förmåga att sortera bort oviktigt och att samla tankarna. Vi tränar vår förmåga att få distans till våra egna tankar. Du når ett tillstånd av genomgripande lugn, en inre frid som helt skiljer sig från vårt dagliga medvetande. Man blir alltså inte frånvarande utan i allra högsta grad medveten. Vi talar om insikt, visdom och gott omdöme.

Vi talar om de fyra stadierna som kallas Jhana.

Den sjunde ekern i hjulet

Medveten närvaro

Det som vi idag har börjat kalla Mindfulness i västlandet. Vi har tagit en liten del av Buddhans kaka och gjort till ett sätt att behandla psykisk ohälsa. Tänk om vi kunde ta till oss mer av vad Buddhan formaterade i sitt läroverk om hur människan fungerar.

Medveten närvaro handlar om att lägga sin uppmärksamhet på det som är här och nu och inte låta det förflutna eller framtiden oroa vårt tänkande. Det som har hänt har hänt och det som ska komma kommer att komma oavsett om vi ororar oss eller inte.

Medveten närvaro gör oss just medvetna om vad vi tänker, säger och gör. Och eftersom vi blir det vi tänker, vi är ett resultat av vad vi tänkt, allting får sina konsekvenser av vad vi tänkt, sagt och gjort, så skapar vi vår egen framtid, vår egen Karma. Vi kan genom att träna vår medvetenhet styra vad vår hjärna ägnar sig åt. Och eftersom vår hjärna är en processor som skapar tankar, som skapar känslor, som skapar handlingar, så kan vi helt och hållet förändra vår framtid och vårt mående. Det vill säga vi kan om vi nu vill, formatera om oss.

Vi förstår att allt är en ständigt föränderlig process, allt förändras. Vi lär oss att uppskatta det som finns just nu. När tankeflödet stillnar så kommer insikter om vad livet verkligen är. Buddhan talade om meditation som terapi för sinnet och som jämt och ständigt är under utveckling.

Den sjätte ekern i hjulet

Att anstränga sig för att utveckla goda kvaliteter och egenskaper

De tre sista ekrarna handlar om meditationen.

Meditation liknas ibland vid en kamera som på grund av felaktig inställning ger en suddig bild. Slutmålet är nått när objektivet är rätt inställt och vi får en skarp och tydlig bild av verkligheten och livet. Buddhan menade att genom att följa den åttafaldiga vägen så ställer vi in vårt objektiv.

Det sjätte steget, ”rätt ansträngning” innebär att vi förbereder oss inför de övningar som ingår i meditationen. Vi sår för att kunna skörda djupare meditationer och det i sin tur ger oss skarpare och tydligare och vackrare verklighet.

Du, jag, vi, anstränger oss, dvs lägger energi på att göra saker som utvecklar våra goda kvaliteter och som förminskar de ohälsosamma kvaliteterna.

Genom att göra detta till övningar i meditationen fördjupar vi än mer förmågan att förkovra det sunda och hälsosamma.

Den femte ekern i hjulet

Livsföring och arbete

Den femte ekern i hjulet handlar om det vi gör för att tjäna vårt levebröd. Det vi gör på jobbet. Det handlar om att arbeta med något som för något gott med sig till både oss själva, till andra och till den värld vi lever i och är beroende av.

Det handlar om att inte arbeta med saker som förstör och skadar. Det handlar om att ge en bit av det man tjänar om man tjänar mer än det man själv behöver, till de som behöver. Det handlar om att vara till nytta för andra.

Den fjärde ekern i hjulet

Handlingarna man gör

Den här ekern handlar om det man gör. Om att inte svärta ner sin inre trädgård med att skada någon. Att inte ta det som inte är en givet, dvs inte stjäla och tjuva. Inte såra någon eller att missbruka alkohol och droger eller att missbruka sin sexualitet så att den skadar vare sig själv eller någon annan. Att vara snäll, helt enkelt.

Det handlar om att förädla sin inneboende generositet, medkänsla och vänlighet. Att fundera på det där med etik och moral. Det innebär i det buddhisktiska synsättet att det är viktigt med intentionen i det man gör.

Din handling blir riktig och rätt om den utförs med en god vilja och den blir fel om viljan är att skada.